När ett företag expanderar internationellt är en av de första och viktigaste besluten hur domänstrukturen ska se ut. Ska du använda en enda toppdomän med undermappar (example.com/se/, example.com/de/) eller separata lokala domäner (example.se, example.de)? Valet påverkar allt från SEO-auktoritet till teknisk komplexitet och underhållskostnader.
Definition
Internationell SEO
Processen att optimera en webbplats så att sökmotorer kan identifiera vilka länder och språk ditt innehåll riktar sig till. Inkluderar tekniska element som hreflang-taggar, domänstruktur (ccTLD, undermappar eller subdomäner), och lokaliserat innehåll anpassat för varje marknad.
Källa: Google Search Central
De tre huvudstrategierna
Domänstrategier för internationell SEO
| Egenskap | Toppdomän + undermappar | Lokala domäner (ccTLD) |
|---|---|---|
| Exempel | example.com/se/, example.com/de/ | example.se, example.de |
| SEO-auktoritet | Konsoliderad (alla länkar bygger en domän) | Uppdelad (varje domän börjar från noll) |
| Lokalt förtroende | Lägre (generisk .com) | Högre (lokal toppdomän) |
| Teknisk komplexitet | Lägre (en sajt att underhålla) | Högre (flera sajter) |
| Kostnad | Lägre (ett hosting-konto) | Högre (flera domäner + hosting) |
| hreflang-krav | Obligatoriskt | Obligatoriskt |
| Bäst för | De flesta företag, särskilt med begränsade resurser | Stora företag med lokala team per marknad |
Strategi 1: Toppdomän med undermappar
Den vanligaste och ofta rekommenderade strategin. Du behåller en enda domän (t.ex. example.com) och skapar undermappar för varje marknad: /se/ för Sverige, /de/ för Tyskland, /fr/ för Frankrike. All länkauktoritet konsolideras till en domän, vilket gör det enklare att bygga domänstyrka.
Google rekommenderar denna approach för de flesta företag. Den kräver mindre teknisk overhead, en enda Google Search Console-profil, och gör det enklare att hantera hreflang-taggar. Nackdelen är att du inte får den lokala förtroendesignalen som en .se- eller .de-domän ger.
Strategi 2: Lokala domäner (ccTLD)
Separata landsdomäner som example.se, example.de och example.fr. Varje domän ger en stark signal till Google om vilken marknad den riktar sig till. Användare i respektive land tenderar att lita mer på en lokal domän.
Nackdelen är att varje domän börjar med noll auktoritet. Alla bakåtlänkar, sociala signaler och historisk data är separerade. Du behöver bygga SEO-auktoritet för varje domän individuellt, vilket kräver betydligt mer resurser.
Strategi 3: Subdomäner
En mellanlösning med subdomäner som se.example.com och de.example.com. Google behandlar subdomäner som delvis separata enheter, vilket innebär att du inte får full konsolidering av länkauktoritet. De flesta SEO-experter rekommenderar undermappar framför subdomäner för internationell SEO.
hreflang: Den tekniska grunden
Oavsett vilken domänstrategi du väljer är hreflang-taggar obligatoriska för internationell SEO. Dessa taggar berättar för Google vilken språk- och landsversion av en sida som ska visas för användare i olika regioner.
Vanliga misstag inkluderar saknade returlänkar (varje sida måste referera tillbaka till alla andra versioner), felaktiga språkkoder (sv-SE, inte se-SV), och att glömma x-default-taggen som anger standardversionen.
Vår rekommendation
För de flesta svenska företag som expanderar internationellt rekommenderar vi toppdomän med undermappar. Anledningen är enkel: du konsoliderar all SEO-auktoritet till en domän, minskar teknisk komplexitet, och kan hantera allt från en enda plattform.
Undantaget är om du har separata team, separata varumärken eller helt olika produkterbjudanden per marknad. Då kan lokala domäner vara motiverade.
Sammanfattning
- Toppdomän + undermappar (example.com/se/) rekommenderas för de flesta företag
- Lokala domäner (example.se) ger starkare lokalt förtroende men kräver mer resurser
- All länkauktoritet konsolideras med undermappar, men delas upp med ccTLD
- hreflang-taggar är obligatoriska oavsett domänstrategi
- Subdomäner (se.example.com) rekommenderas sällan för internationell SEO
- Välj strategi baserat på resurser, antal marknader och organisationsstruktur
